En liten smällkäft.

Jag, likt många andra, sitter och tittar på finalen av melodifestivalen. Jag har inte följt någon av delfinalerna slaviskt och har inte lagt någon större tanke vid Sara Vargas låt "Spring för livet", förren ikväll.
Under låten så började jag lyssna på texten och sedan var jag fast. Den väcker en massa gamla minnen, minnen som jag alltid kommer att ha och som alltid kommer göra ont när de kommer upp till ytan. Det är som små sår i själen som aldrig riktigt läker men som blir mindre och mindre för varjegång som de får sig en stöt.

Jag vet att det gått lång tid sedan jag fick såren och att mycket har förändrats sedan dess, men sår är alltid sår och ibland gör de sig påminda även om man vill eller inte.