Skrev jag just min längsta rebrik någonsin?
Skit samma.
Imorgon börjar Olivia sin inskolning på förskolan. Jag känner mig oväntat lugn. Faktum är att jag tycker det ska bli roligt. Jag ser fram mot att "livet utanför börjar" igen. Känner att jag har varit hemma tillräckligt för tillfället. Jag längtar ut i arbetslivet, kunna göra annat på dagarna än att bara fjanta omkring och leka bebislekar. Vilket jag givetvis kommer att sakna något så sjukt mycket, i alla fall efter ett tag.
Smällarna som var idag var mer fysiska. Fotbollsmatch. En fot som fick lindas. En fot som är blå på grund av en stämpling. Sist men inte minst, en lårkaka efter att ha kommit fel in i en närkamp. Trots att jag kände mig som en yr höna på planen så måste jag ha gjort något bra, då jag utsågs till matchenslirare inom laget. Tackar!
Dessutom fick vi genom en bra kämparinsats med oss poäng genom 1-1 på bortaplan.
Känns som att jag skriver lika rörigt som jag kände mig på plan. Over and out.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar