torsdag 13 oktober 2011

Samtal om Tandläkare

Efter träningen igår ringde jag min kära sambo, något jag ibland gör i bilen på vägen hem till honom. Konstigt kanske men jag gör det för att jag tycker det är lite mysigt.

Han påminde mig snällt om Olivias tandläkartid idag. Mitt hjärta började genast slå extra, oroliga slag. Sakta kände jag en lätt panik sprida sig i kroppen. Jag hade inte en tanke på att hon skulle till tandis idag. Egentligen var det N som skulle gå med henne dit, så att jag skulle få plugga det jag behöver. Men han blev inkallad på jobb så han kunde inte längre ta det.
Ur min mun kommer därför nästan direkt att jag måste boka om hennes tid (igen). Jag har saker jag verkligen måste plugga och det idag. Vilket inte riktigt är sant, jag borde plugga men jag måste inte ha så mycket tid. Jag kan avvara en timma som det skulle ta att ta Olivia hemifrån till tandläkaren och därefter till Förskolan. Min skräck för tandläkare gjorde att jag hittde på alla möjliga ursäkter för att slippa gå dit med henne.

Efter en stunds dividerande oss mellan blev jag förbannad för att han inte kunde förstå min skräck för att gå dit. Visst det kan ses som en barnslig sak, men jag får panik av bara tanken. Sen vet jag att jag kommer ju behöva gå dit någongång med henne (och själv). Då gäller det att ta tjuren vid hornen och göra det! Men idag är jag verkligen inte mentalt redo eftersom jag var så inställd på att N skulle ta henne.

I morse hände det något väldigt positivt. Folktandvården ringde och meddelade att Olivias tandläkare var sjuk. Det tackar jag för! Jag känner mig oerhört lättad.

Jag kanske skulle ta och övervinna min rädsla för att gå till tandläkaren? Det är inte tandläkarna i sig som är läskiga, det är miljön som ger mig "kalla kårar".


Inga kommentarer: