Bakom mig själv

På gymnasiet läste jag Medieprogrammet. Jag läste inriktingen för text och kommunikation. Under mitt tredje och sista år (jag var 18) gjorde jag en diktsamling som avslutningsarbete. Den innehöll dikter och bilder hämtade ur min verklighet. Jag såg det inte enbart som ett skolarbete, utan också som hjälp att gå vidare från några svårigheter jag hade just då.

Genom ett forum på internet fick jag reda på att min pojkvän varit otrogen mot mig med min bästa vän. Min bästa vän hade skrivit om händelsen i forumet och bad övriga om råd för vad hon skulle säga till mig och hur. Jag skrev ut texten, gav den till henne och min pojkvän i skolan dagen efter och bad dem båda att förklara sig. Hon tog aldrig chansen (som fanns i ett par dagar) och sedan dess har jag inte pratat med henne. Killen bad direkt om ursäkt och efter ett tag så blev vi vänner igen. Vi är fortfarande vänner. Detta hände i slutet av årskurs två.

Inte långt efteråt så träffar jag en ny kille och vi är ihop ett tag. Under sommarlovet åker vi till Gotland på semester och jag som varit väldigt exalterad över denna resa är helt plötsligt inte alls lika entusiastisk. Jag mår illa 24/7 och inte alls på humör för någonting. Vi åker hem efter en vecka och jag tänker hela tiden tanken, men vågar inte tro att det är sant. Efter någon dag hemma pratar jag med min mamma om det och vi båda har samma slutsats. Trots p-piller har jag blivit gravid.
En dag innan skolan åker jag in till öppna mottagningen och gör ett graviditetstest. Positivt. Med gråten i halsen åker jag till skolan, på ett obligatoriskt möte, jag håller ihop de 20 minuterna jag måste, sen springer jag ut utan ett ord. Tårarna sprutar ner för kinderna och mitt liv faller samman. Jag sitter i bilen i jag vet inte hur många minuter och gråter samtidigt som jag försöker prata med min mamma. Jag är helt förstörd. 18 år. Gravid. Uppgiven.

Den dagen sitter fast på min näthinna. Jag kan än idag känna precis samma känsla, när jag tänker på det. Samma hårda gråt som sitter i halsen. Samma förtvivlan.

Dessat två stora händelser i mitt liv gjorde att jag ville skriva diktsamlingen, dels för att ha ett avslutningsarbete som jag gillar och dels som hjälp med läkningsprocessen. Därför kom diktsamlingen till. Med facit i hand så hjälpte det mycket.
När jag tänker efter så hade jag behållit det så hade jag idag haft en son eller dotter som varit 6 år...

Här nedan kommer alla alster ur boken:

"Att se dig lida

höra dig gråta

känna din sorg

gör ont"

"Återigen ner

(trycks) ner

Kalla händer av is

För mig ner

(ner) under ytan

Igen."

"Tre siffror hade räddat hennes liv

Tre siffror och hon hade fyllt 5år idag

Tre ynka siffror"

"Behöver dig!

Var är du?

Kom hit

Bara för en stund

Hjälp mig tillbaka."

"Under trädet

sitter jag

längtar

efter dig

men du

kommer inte

tillbaka

du är

och förblir

icke levande"

"Jag trodde kärlek var sex och kyssar

det visade sig fel.

Det var så mycket mer."

"Samlar mina tankar i ensamhet

någonstans inuti mig själv finns du

Okänd, men vid liv

Ingen känner dig

Ingen kommer någonsin få veta ditt namn

Tvungen att ta ditt liv

För att inte göra det till ett helvete

I mina tankar finns du för alltid

i ensamhet."

"Ingen har gjort mig så illa som du.

Ingen.

Ingen kommer någonsin såra lika mycket som du.

Det du tvingar mig att se. Gör ont.

Att se dig ger mig viljan att dö.

Ingen kan såra som du.

Ingen.

Lära mig leva med smärtan du ger mig.

Bortse från din existens.

Vill inte veta.

Varför du sårar.

Världens vackraste."

"En tår faller från din kind

En hund står vid din sida

med huvudet på sné

Sakta slickar han bort din tår."

"Ett huvud mot min kropp

En hand i min

Ett öga tittar bort

Ett öga ser allting"

"Jag vet inte vart jag är på väg

Mina fötter bär mig fram

över äng

över hav

jag vet inte vart jag ska

vet inte vad jag ska göra

bort från allt gnäll till en bättre värld

bortom jordens gränser"

"Se mig

Vem är jag

för dig

Vad är jag

för dig

Bryr du dig

Egentligen

Se mig

Annars gå"

"Ser mig i spegeln

Ser ingenting

Undrar vem jag är

Lever i en välgjord värld

Som någon annan

på låtsas

Vill ut

Till verkligheten."

"Försöker se

Försöker förstå

Gav mig ingen chans

Gick din väg utan att säga ett ord

Jag vet inte varför

Gav dig allt jag hade

men det räckte inte

Du gav dig av

Förstår inte

Allt var bra

Du försvann

Inget har jag kvar."

"Fotstegen för mig bort

Bort från verkligheten

In i dimman

Där kan jag leva

Utan dina plågande ord

Ord med mening att såra

En ondska vill vinna

Du dödar mig."

"Ett liv slocknar

En hand som sluter sig för evigt

Ett par ögon aldrig får se

En kärlek aldrig väcks

Ett leende aldrig visas

En kamrat aldrig upptäcks

Ett hjärta aldrig kommer bulta

En mun aldrig får kyssa

Ett andetag som aldrig kommer

Ett liv slocknar."