Solen ger mig styrka

Det är en jädrans tur för den här dagen att solen skiner. Det blir så mycket enklare att genomföra dagens måsten med solsken.

Olivia har sovit förskräckligt inatt, vilket med för att även jag har sovit förskräckligt.

Hon vaknade 03.15 och somnade inte om förren 05.30. Därmellan låg hon och skrek och vred och vände på sig. Själv sprang jag mellan min säng och hennes rum för att titta så att hon inte gjort i blöjan eller något annat som medförde att hon inte kunde sova. Men den lilla stackarn trodde väl helt enkelt att det var morgon och ville gå upp.

När hon väl somnade om sen så sov hon lite längre än vanligt. Vilket jag tycker är underbart efter en (för mig) helvetes natt.

Jag vet att många småbarnsföräldrar där ute har jätteproblem med nätterna. Jag förstår er fullt ut att ni har värre problem än jag, varje natt.

Jag har soömnsvårigheter (eller Olivia har, som drabbar mig) kanske en dag varannan vecka eller än mer sällan. Jag är van att få sova mina åtta timmar, när jag inte får det, blir jag ordentligt tjurig. Min sömn är mitt vapen för att klara av en dag av bebisbus.

Idag känner jag mig trots den knasiga natten ganska utvilad. Jag tackar solen för dess fina strålar.

Det blir en långpromenad efter frukosten. Frågan är bara vart vi ska gå. Till någonstans där man kan köpa frimärken, vilket man visserligen kan lite här och var.