Slö morgon.

Innan vi fick Olivia vaknade jag väldigt enkelt av precis allt. Nu är det helt annorlunda. Jag vaknar inte längre av bilar som tutar, Nicklas väckarklocka och liknande saker. Därmot vaknar jag på ett par sekunder om Olivia gör något ljud. Det är precis som att jag är inställd på att det enda som jag behöver bry mig om är henne och hennes behov.

Imorse när vi vaknade kände jag att det skulle bli en mysig morgon. Vilket det blev. Jag struntade i att ta på henne kläder utan lät henne vara kvar i sin mysiga pyjamas, sen satt vi i en av fotöljerna och myste fram till dess att det var dags för henne att sova sin förmiddagslur. Det är inte ofta som det händer att Olivia vill sitta i knät och bara mysa. Det brukar vara lite väl mycket energi i henne så att få henne att sitta still är som att få ett vattenfall att sluta skvätta vatten.

Nu ligger hon i sin vagn och vilar. Jag ligger på mage i sängen och slappar. Mycket skön morgon.

Det är dock dags att göra oss klara för att gå till Öppna Förskolan.