Motivationen är tillbaka!

Igår cyklade jag som jag berättade om till och från jobbet. Fast som sagt tillkom lite komplikationer med den avbrutna nyckeln så det blev dessutom en långpromenad. 

Idag gick jag upp till dagis. Lämnade av Olivia och gick sedan hem, hämtade cykeln och cyklade till jobbet! Sen är det bara att cykla hem igen, lämna cykeln och gå för att hämta Olivia.
Promenaden till och från dagis är på sammanlagt 2.5km och cykelturen är sammanlagt 8 km tur och retur. Känns som en härlig vardags motion. Sträckan till dagis tar jag ju dessutom två gånger per dag. 

Jag känner mig oerhört motiverad för at träna nu när snön är smält och våren börjar knacka på dörren, öven om den fortfarande knackar väldigt lågt. 

I eftermiddag/kväll ska jag gå på mitt nya favoritpass på Onyx. Cirkelfys med Stefan. Det är ett underbart utmanande pass där jag hela tiden får utmana mina egna förmågor och känna att jag faktiskt utvecklas fysisk men också till en viss del psykiskt. 

Min tävlingsinstinkt gör att jag hela tiden vill tävla mot andra men framförallt mot mig själv. Jag vill ha utmaningar som jag kan klara. Högt uppsatta utmaningar och visa mig själv och alla omkring mig att jag kan klara det! Det ger mig kickar. Det får mig att prestera. 

På det viset motiverar jag mig. Höga mål. Långsiktiga som kortsiktiga. 

De kortsiktiga kan vara en sådan enkel kan vara till exempel: 

Om jag är ute och går och ser att jag har en gående person framför mig så ska jag hinna ifatt denna person inom en viss sträcka. På så vis ökar jag takten och känner mig jävligt nöjd när jag tar de där kliven förbi personen. Jag sätter en mental guldmedalj om min hals och går leende vidare i det höga tempot.
Det kan också röra sig om att till exempel under ett pass med cirkelfys utföra ett antal repetitioner på kortare tid än en av de övriga deltagarna. 

Precis sådant triggar mig till att prestera mer och jag blir mer motiverad! Hoppas att den håller i sig, motivationen. För just nu känner jag av den i varje del av kroppen.