Jag vet inte ens hur jag ska börja det här inlägget. Jag är helt tom. Att det ska vara så lätt. Det borde inte vara möjligt?
I ärlighetens namn bryr jag mig inte om hur Du famstår i det här inlägget, det är inte Dig jag är arg på. Jag måste bara få det ur mig! Nu.

För några år sedan träffade jag en kille. Blev kär. Det visade sig att han var alkoholist. Han hade blivit av med körkortet på grund av rattfylla.
Vid det laget var det redan försent för mig att vända på klacken och inse att det inte var någon kille för mig. Jag brydde mig för mycket (gör fortfarande i viss mån). Det var helt enkelt för mycket känslor som gjorde det omöjligt för mig att gå därifrån. Långt senare var jag trasig. På grund av hans svek. Jag försökte få honom att inse sitt beroende. Jag lyckades få honom medveten om det. Jag försökte få honom att bli av med missbruket. Där misslyckades han.
Vi gick skilda vägar och idag mår jag bra trots allt han utsatte mig för.
Hur som helst. Idag fick jag reda på att han fått tillbaka sitt körkort. Fem och ett halvt år efter det att han blivit av med det. Och hur gick det till? Han är inte nyktrare idag än han var då. Det kan jag lova. (Om jag har fel ber jag Dig om ursäkt.) Kanske är han så pass medveten om sitt missbruk så att han vet när han ska avstå från att köra bil. Men jag var vid hans sida i nästan två år. Jag har sett hans olika sidor. Jag vet att en inpuls på fyllan är svår att stoppa. Jag har sett det. Jag har upplevt det. Han har till och med stulit min bil några gånger och kört på fyllan! Om han nu har egen bil, nycklar i fickan, Whiskeyn öppnad, vem stoppar honom? Inte han. Inte jag. Ingen.
Jag tycker att det är tragiskt att man i Sverige får tillbaka körkortet genom att bara vänta ett antal år. Borde det inte vara lag på att någon som tagits för rattfylla ska ha alkolås i bilen? Varit nykter i minst 3 år? Inte få tillbaka körkortet? Något?
Det gör mig så förbannad att han, och så många andra, återigen kommer sitta bakom ratten och köra onykter dag som natt, veckodag som helg.
Vad händer om det den här gången inte slutar vid bara rattonykterhet? Kanske är det MIN DOTTER som står ivägen för dig och din bil vid ett övergångsställe? Kommer du då åka in i fängelse en kort tid för att sedan komma tillbaka för att köra bil igen, med eller utan körkort. Medan jag i en livstid får sörja en dotter? Jag vet att man inte ska tänka om. Men sedan jag blev gravid och sedan fick min dotter har jag ändrat tankesättet i mångt och mycket.
Det är så jävla idiotiskt! Jag blir så arg. Så ledsen.
Ska det vara så sjukt enkelt att kunna få tillbaka sitt körkort?! Jag förstår inte!
Jag tycker att det är så sjukt tragiskt.
Det är nog inte bara jag som önskar en ändring här. Det borde inte vara så enkelt att få tillbaka körkortet.

Jag önskar att jag den där kvällen när han snodde min bil hade ringt och tipsat polisen. Idag önskar jag det. Men det är försent nu.
Jag tvekar inte nästa gång.
4 kommentarer:
Jag gör inte reglerna, jag spelar efter dem. Om jag kan.
På ren svenska kan du stoppa upp dina anklagelser någonstans. Jag har en systerdotter som jag älskar, tror du i din fantasi att en 27-åring gör samma misstag två gånger om?
Jag har mer men mailat dem till Marie på FB.
Det finns många människor i världen som talar som om de vet, men egentligen vet de ju ingenting alls.
Ber om ursäkt men det finns så många fel i detta inlägget så det räcker till en uppsats, detta är Peter fö den hon talar om i inlägget.
Det finns en lag om alkolås, det finns en lag om (den Marie nämner som 3 år i inlägget) som är minst 3-6 månader nykterlevnadssätt. Det finns därutöver värre, men alla (I en demokratisk stat som Sverige) kan få tilbaka körkortet. Sverige är bland de hårdaste i världen angående detta.
Marie, lite du och cynisk, vet inte alla fakta.
Ni vore helt tokiga om ni inte tror att jag vet vad jag talar om, jag har spenderat 2-3 år för att förstå justitia angående detta. Så jag kan ALLT.
Peter Granath
Skicka en kommentar