Vab.

Nu har jag min första vab-dag någonsin.
Hur firar (?) vi detta. Jo genom att föst jobba halvdag (på världens bästa jobb!) och nu sitter jag i soffan och tittar på Ellen, medan Olivia sover. Nicklas har varit hemma med henne sen i tisdags och med tanke på att han älskar att jobba så tyckte jag att han skulle få jobba lite den här veckan också.
Med andra ord är jag och Olivia ensamma hemma nu på eftermiddagen och kommer även vara hemma imorgon.

Hon har fått ögoninflammation, med andra ord vill inte förskolan att hon ska vistas där på grund av smittorisken. Jag kan förstå dem.

Dock ska jag erkänna att jag gärna hade jobbat. Jag gillar mitt jobb. Älskar det? Kanske man inte kan göra efter enbart två veckor? Eller kan man bli "kär vid första ögonkastet" med ett arbete?

Skitsamma, jag ska göra det bästa av "ledigheten", även om jag redan efter 20 minuter känner att jag klättrar på väggarna. Men det ska nog gå aldeles utmärkt. Det gäller bara att sysselsätta oss. Lekplats och shopping it is!

Men  först ett samtal till försäkringskassan.