Sparar

Jag klippte mitt hår första gången när jag gick i sjuan. Det vill säga...många år sedan. År 2000? Sedan dess har jag bara haft "långt" en gång. Med långt menar jag så pass att jag kunde sätta upp håret i en hästsvans och att själva svansen då var en ungefär tio centimeter lång. 

Nu har jag bestämt mig för att försöka spara ut mitt hår till den längden igen.

Men det är fasen inget roligt! 

Inte just nu åtminstonde. Håret är i vägen. Det är i en sådan där jobbig längd där det varken går att ruffsa till det eller sätta upp det särskilt bra. "Träningsuppsättningar" fungerar, men de "duger" inte till vardags. Det krävs spännen, pannband och toffsar för att få allt ur vägen. Toffsarna blir dessutom pyttesmå (läs max 2 cm långa). 

Det som är positivt med att jag åtminstonde kan sätta upp två toffsar är att jag känner att jag snart nått mitt mål med att spara ut det. Längtar lite efter att kunna sätta upp håret i en toffs, en hästsvans. Bara för att få det ur vägen. 

Nicklas tycker även att jag ska färga håret rött igen. Vi får se hur det blir med den saken...